Förkortningen ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, vilket brukar översättas till aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.

ADHD är inte en sjukdom. ADHD kan beskrivas på många olika sätt – som en samling mänskliga beteenden, en funktionsvariation alternativt funktionsnedsättning eller en styrka. 

Det finns tre olika former av ADHD:

• Huvudsakligen uppmärksamhetssvårigheter (tidigare kallad ADD).
• Huvudsakligen svårigheter med hyperaktivitet och impulsivitet.
• En kombination av svårigheter med uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.

Läs mer om ADHD här. 
 

I Sverige beräknas ADHD förekomma hos mellan 5–7% av barnen och är dubbelt så vanligt hos pojkar (5–9%) som hos flickor (3–5%). Bland vuxna beräknas ADHD förekomma hos cirka 3% av män och kvinnor. Fler pojkar än flickor får ADHD-diagnos som barn. Med stigande ålder minskar skillnaden eftersom fler kvinnor får diagnosen som ungdomar och vuxna.

Källa: vardochinsats.se/adhd/

I Sverige beräknas ADHD förekomma hos mellan 5–7% av barnen och är dubbelt så vanligt hos pojkar (5–9%) som hos flickor (3–5%).

Källa: vardochinsats.se/adhd/

I Sverige beräknas ADHD förekomma hos cirka 3% av vuxna män och kvinnor.

Källa: vardochinsats.se/adhd/

ADHD kan innebära olika svårigheter beroende på ålder och livssituation. De flesta vuxna med ADHD får tillvaron att fungera och kan leva ett gott liv med familj, arbete och vänner, genom att hitta strategier för att hantera sina svårigheter. Men däremot kan personer med ADHD få kämpa med saker som är enkla för andra – som att strukturera sin vardag, passa tider, hålla ordning och handskas med pengar. Även känslor och reaktioner kan vara svåra att styra.

Här kan du bland annat läsa om hur det kan vara att leva med ADHD i relationer, i arbetslivet och om att vara förälder med ADHD. 
 

ADHD ser olika ut hos olika personer och är inget som syns utanpå. Hur mycket tillvaron påverkas beror på flera olika saker, som hur ens omgivning och arbetssituation ser ut, hur stora krav man har på sig och vilket bemötande man får. 

Det finns dock några huvudsymtom för ADHD, de är:

• Uppmärksamhetssvårigheter
• Impulsivitet
• Överaktivitet

Läs mer om vad som kännetecknar ADHD här. 
 

För att veta om du har ADHD behöver du göra en utredning. När utredningen är gjord får du reda på om du har ADHD eller inte. För att få diagnosen ADHD behöver ett visst antal kriterier på olika symtom vara uppfyllda.

Läs mer om vad en ADHD-utredning innebär här. /länka till artikel om ADHD-utredning/

Läs mer om ADHD-diagnos hos barn och ungdomar här. 

Läs mer om ADHD-diagnos hos vuxna här. 

Vid ADHD påverkas hjärnans sätt att hantera information, känslor och impulser. Hos personer med ADHD fungerar signalsubstanser, som dopamin och noradrenalin, annorlunda. Dessa ämnen är viktiga för att hålla fokus och kontrollera impulser. Har du brist eller ojämna nivåer av signalsubstanser får hjärnan svårare att hålla kvar uppmärksamheten, reglera energinivåer och motstå impulser.

Läs mer om vad som händer i hjärnan här.

Barn utreds på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eller på en barnläkarmottagning. Vuxna utreds på en psykiatrisk mottagning. Vid utredningen får man träffa en läkare och en psykolog, göra intervjuer och ibland även tester. En socionom eller en arbetsterapeut kan också vara med under utredningen.

Syftet med att göra en ADHD-utredning är att öka förståelsen för personens svårigheter och att kunna sätta in de stödinsatser som behövs.  

Källa: 1177.se

Läs mer om vad en ADHD-utredning innebär här.

Ja, du kan ha ADD som är en variant av ADHD, utan överaktiviteten och impulsiviteten. Om du har ADD innebär det att du har svårt för att koncentrera dig och hålla fokus. ADD står för Attention Deficit Disorder.

Både ADHD och ADD är så kallade NPF-diagnoser. NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Du kan läsa mer om NPF-diagnoser här.
 

I Sverige finns riktlinjer för läkemedelsbehandling från Läkemedelsverket. Principen är att läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn, ungdomar och vuxna ska sättas in när det är motiverat och ska vara individuellt anpassat.

Dessa läkemedelssubstanser är godkända i Sverige för behandling av ADHD:

• Atomoxetin
• Dexamfetamin
• Guanfacin
• Lisdexamfetamin
• Metylfenidat

Läs mer om behandling av ADHD med läkemedel här.

För barn och ungdomar upp till 16 år krävs att vissa kriterier för symtom ska vara uppfyllda. Minst sex av nio symtom på bristande uppmärksamhet, samt minst sex av nio symtom på hyperaktivitet och impulsivitet ska vara uppfyllda för att diagnostiseras med ADHD.

Här kan du läsa mer om vad som krävs och vilka symtomen är. 

För ungdomar från 17 år och vuxna krävs att vissa kriterier för symtom ska vara uppfyllda. Minst fem av nio symtom på bristande uppmärksamhet, samt minst fem av nio symtom på hyperaktivitet och impulsivitet ska vara uppfyllda för att diagnostiseras med ADHD.

Här kan du läsa mer om vad som krävs och vilka symtomen är. 

Länge har ADHD uppfattats som en funktionsnedsättning som framför allt drabbar pojkar och män. Detta har gjort att flickor och kvinnor med symtom inte uppmärksammats av vården. Det har i sin tur lett till underdiagnostisering och till psykiskt och fysiskt lidande för många. Anledningen är ofta att symtomen kan ta sig andra uttryck när det kommer till flickor och kvinnor jämfört med pojkar och män.

Här kan du läsa om flickor och kvinnor med ADHD samt hur unga flickor, unga kvinnor, vuxna kvinnor och äldre kvinnor påverkas av ADHD. 

Cirka 2 procent av äldre med ADHD har symtom, men färre än 0,5 procent har en ADHD-diagnos fastställd.

Vanliga symtom hos äldre med ADHD är:

• Koncentrationssvårigheter
• Planeringsproblem 
• Arbetsminnesproblem
• Svårt att hantera känslor
• Sömnsvårigheter

Dessa symtom kan misstolkas som ångest, depression eller demens.

Källa: vardochinsats.se/ADHD/om-tillstaandet/ADHD-hos-aeldre/

Läs mer om ADHD hos äldre här.
 

NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är ett samlingsnamn för diagnoser som påverkar hjärnans funktioner och sätt att bearbeta information, känslor och intryck. Personer med NPF-diagnoser kan ha svårt att koncentrera sig, vara impulsiva och ha svårigheter med det sociala samspelet och att kontrollera sitt beteende. NPF-diagnoser är medfödda och innebär en variation i hur hjärnan fungerar, snarare än att det rör sig om sjukdomar.

Några vanliga NPF-diagnoser är:

• ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
• ADD (Attention Deficit Disorder)
• Autism
• Asperger
• Tourettes syndrom
• OCD (Obsessive Compulsive Disorder) - tvångssyndrom

Läs mer om NPF-diagnoser här.
 

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en så kallad NPF-diagnos. NPF-diagnoser är medfödda och innebär en variation i hur hjärnan fungerar, snarare än att det rör sig om sjukdomar.

Läs mer om NPF-diagnoser här.

Personer med ADHD kan också ha andra diagnoser som kan försvåra diagnos och behandling av ADHD. Det kan exempelvis vara tillstånd som depression, ångest, sömnstörningar, missbruk, ätstörningar eller spelberoende. 

Det är också vanligt att ha flera NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) samtidigt. Till exempel kan en person ha både ADHD och autism, eller ADHD och OCD (tvångssyndrom).

Att ha flera diagnoser samtidigt kallas samsjuklighet eller komorbiditet. Samsjuklighet kan göra vardagen mer utmanande och det är viktigt att förstå varje individs särskilda behov för att få rätt stöd.

I en svensk studie upptäcktes att nästan hälften av vuxna personer som nyligen fått en ADHD-diagnos hade någon form av samsjuklighet. Ångest och depression var absolut vanligast.*

* Ahnemark E. et al. Health-related quality of life and burden of illness in newly diagnosed attention-deficit/hyperactivity disorder in Sweden. BMC Psychiatry 2018; 18: 223.

Läs mer om ADHD och samsjuklighet här.

Läs mer om NPF-diagnoser här.