Flickor och kvinnor med ADHD

Länge har ADHD uppfattats som en funktionsnedsättning som framförallt drabbar pojkar och män. Detta har gjort att flickor och kvinnor missats i vården, vilket lett till underdiagnostisering och också ett psykiskt och fysiskt lidande för många. Anledningen är ofta att symtomen kan ta sig andra uttryck när det kommer till flickor och kvinnor jämfört med pojkar och män.

Här har vi samlat allmän information om kvinnor och ADHD – bland annat historik, hur behandlingen kan skilja sig mellan flickor/kvinnor och pojkar/män samt en länk till en intervju med Lotta Borg Skoglund som berättar om sin bok ”ADHD – Från duktig flicka till utbränd kvinna”.

Du kan också läsa mer specifikt om unga flickor och ADHD, unga kvinnor med ADHD, vuxna kvinnor med ADHD samt äldre kvinnor med ADHD i flikarna under Flickor/kvinnor och ADHD.

Visste du att

• Historiskt beskrevs flickor med symtom på ADHD redan 1902 av Still, en brittisk barnläkare (1868–1941).
• I början av 1900-talet trodde man att ADHD-symtomen var till följd av en infektion eller förlossningskomplikation.
• På 60-talet bedömdes tillståndet vara vanligt hos barn och på 70-talet ansågs den underliggande orsaken vara uppmärksamhetsbrist.
• Första boken om ADHD och kvinnor kom i svensk översättning 2002 ”Understanding girls with ADHD” av Nadeau, Littman och Quinn. Samma år kom ”Understandning women and AD/HD” och ”Gender issues and ADHD” av Nadeau och Quinn.
• 2010 kom forskaren och barnpsykiatern Svenny Kopp ut med sin doktorsavhandling ”Girls with social and/or attention impairments” en artikel som handlade specifikt om kvinnor och ADHD.
• Socialstyrelsen har 2019 uppmärksammat könsskillnader inom neuropsykiatri, att ADHD upptäcks senare bland flickor och kvinnor vilket kan fördröja diagnos och behandling. Kvinnor med ADHD har större trisk att drabbas utav PPD = Post Partum Depression och PMDD = Premenstrual Dysforic Disorder.
• Flickor och unga kvinnor med ADHD har en ökad risk att utveckla depression när de använder orala hormonella preventivmedel jämfört med jämnåriga utan ADHD.
• Flickor och kvinnor får genomsnitt sin ADHD-diagnos fyra år senare än pojkar och män. 
• Det förekommer en hög grad av samsjuklighet hos flickor och kvinnor med ADHD. De tre vanligaste diagnoserna är ångest, affektiv humörstörning och missbruk. 
• Flickor och kvinnor med adhd hade i större utsträckning kontakt med psykiatrin innan bekräftad ADHD-diagnos, 41,2 procent jämfört med 32 procent hos pojkar och män.

Hur ska kvinnor med ADHD få bättre behandling?

En grupp ADHD-experter samlades i Storbritannien 2020 för att diskutera hur de skulle kunna upptäcka, ge rätt behandling och stöd för flickor/kvinnor med ADHD.

Detta kom de bland annat fram till:

Symtom

• Kvinnor med ADHD kan ha både ouppmärksamma, hyperaktiva och impulsiva symtom, men impulsiviteten syns inte lika tydligt hos kvinnor.
• Symtomen kan bli värre senare i livet och påverkas av hormonella svängningar under menstruationscykeln, graviditet och klimakteriet.
• Bristande kunskap hos lärare och föräldrar, och att ADHD-symtomen inte märks på samma sätt hos flickor/kvinnor, kan fördröja en utredning eller så görs ingen utredning alls.

Behandling

• Patientutbildning som fokuserar på vardagen med ADHD och hur känslor påverkas av diagnosen kan vara extra viktig för kvinnor.

Andra psykiatriska sjukdomar

• Kvinnors ADHD riktar sig oftare inåt med till exempel mer känslomässiga problem, ångest och depression jämfört med män som oftare är utåtagerande.
• Både män och kvinnor riskerar att drabbas av missbruk av alkohol och/eller droger.
• Kvinnor blir sexuellt aktiva tidigare, har fler sexpartners, högre frekvenser av sexuellt överförbara infektioner och oplanerade graviditeter jämfört med personer utan ADHD.
• Antisocialt beteende är också vanligare hos kvinnor med ADHD. De slutar skolan i förtid och har låg självkänsla.

Olika behandling för män och kvinnor

En grupp forskare ville undersöka om och hur läkemedel skrivs ut och hur de fungerar för män och kvinnor med ADHD. De samlade ihop en rad forskningsartiklar i ämnet och sammanfattade dem. Resultatet visade att flickor med ADHD inte får samma läkemedelsbehandling som pojkar.

Att vara kvinna med ADHD

ADHD har länge uppfattats som en funktionsnedsättning som framförallt drabbar pojkar och män. Det gör att vården missar flickorna och kvinnorna vilket leder till underdiagnostisering och ett livslångt psykiskt och fysiskt lidande. Det är deras historia som Lotta Borg Skoglund, psykiatriker och forskare, vill berätta i sin nya bok ”ADHD – Från duktig flicka till utbränd kvinna”.

Besök gärna 1,6 miljonerklubbens webbplats och läs intervjun med Lotta Borg Skoglund där hon berättar mer.