Unga kvinnor med ADHD

Den turbulenta tonårstiden

Det är i tonåren som de biologiska skillnaderna mellan pojkar och flickor, män och kvinnor, börjar göra sig synliga på riktigt, då det är två helt olika hormonella system som sätter igång för flickor och pojkar i puberteten. Hormoner påverkar otroligt mycket hur vi mår och fungerar. 

Unga kvinnor som söker till vården för symtom som depression, ångest eller självskadebeteende och ätstörningar, kan också ha ADHD som vården missar. Om man får behandling för sin samsjuklighet är det inte säkert att den är särskilt effektiv om man missat en underliggande ADHD.

Här kan du läsa mer om hur ADHD påverkar unga kvinnor.

Ung kvinna sitter i fönstret

 

Hålla fasaden uppe

Under tonåren blir ungdomar alltmer måna om att passa in och lägger stor vikt vid jämnåriga kamraters åsikter. För unga kvinnor upplevs svårigheter ofta som skamliga och något som behöver döljas1. Många unga kvinnor med ADHD kämpar för att leva upp till kraven i skolan och har ingen energi kvar för sociala sammanhang. Vissa försöker hantera stress och kaos genom att sätta upp hårda och strikta regler för sig själva när det kommer till mat och träning. Ätstörningar ses mer hos flickor med ADHD. Det kan röra sig om restriktiva ätbeteenden som i värsta fall övergår i anorexi, och förlorad kontroll och impulsivitet i relation till mat som kan leda till hetsätning och bulimi. 

Att hålla uppe en fasad är stressande och påfrestande och kanske är det också därför många känner en lättnad när de får sin diagnos – en biologisk förklaring för sina svårigheter som också och en känsla av att inte känna sig ensam1.

Kvinnor med ADHD upplever oftare problem med irritation, frustration och humörsvängningar, jämfört med pojkar och män med ADHD2-5. Dessa problem kan ha stor påverkan på kvinnornas liv både när det gäller skolgång, på arbetsplatsen och i vän- och familjerelationer. Det kan också innebära en risk för att hamna i ekonomiska svårigheter6-7. En del kvinnor vänder sig till skadliga beteenden som skadligt bruk av alkohol eller droger för att dämpa den känslomässiga berg- och dalbanan.

Källor
  1. Borg Skoglund, L. ADHD; Från duktig flicka till utbränd kvinna, 2020 adulthood: continuing impairment includes elevated risk for suicide attempts and self-injury. Journal of consulting and clinical psychology. 2012;80(6):1041-51.
  2. Young, S. et al. Females with ADHD: An expert consensus statement taking a lifespan approach providing guidance for the identification and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in girls and women, BMC Psychiatry, (2020) 20:404
  3. Shaw P, Stringaris A, Nigg J, Leibenluft E. Emotion Dysregulation in Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Am J Psychiatry. 2014;171:276–93.
  4. Corbisiero S, Mörstedt B, Bitto H, Stieglitz R-D. Emotional Dysregulation in Adults With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder-Validity, Predictability, Severity, and Comorbidity. J Clin Psychol. 2017;73:99–112
  5. Faraone SV, Rostain AL, Blader J, Busch B, Childress AC, Connor DF, et al. Practitioner Review: Emotional dysregulation in attentiondeficit/hyperactivity disorder – implications for clinical recognition and intervention. J Child Psychol Psychiatry Allied Discip. 2019;60:133–50.
  6. Barkley RA, Fischer M. The unique contribution of emotional impulsiveness to impairment in major life activities in hyperactive children as adults. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2010;49:503–13.
  7. Skirrow C, Asherson P. Emotional lability, comorbidity and impairment in adults with attention-deficit hyperactivity disorder. J Affect Disord. 2013;147: 80–6.

Samsjuklighet

När man har ADHD bär man på en sårbarhet som ökar risken att utveckla andra typer av psykiatriska diagnoser under livet1.
De vanligaste samsjukligheterna hos unga kvinnor med ADHD är olika typer av ångestdiagnoser som ofta förekommer tillsammans med depression. Ofta görs flera besök hos vården utan att man får rätt förklaring för sina svårigheter1, vilket kan leda till att man behandlas för sin samsjuklighet. Men när det är ADHD som ligger till grund för samsjukligheten har exempelvis antidepressiv behandling ofta liten effekt på symtom som hör ihop med ADHD1.

Unga kvinnor med ADHD hamnar oftare i situationer där de utsätts för sexuella risker, jämfört med jämnåriga utan diagnos. De har generellt sex tidigare i livet, och också med flera olika partners samt har en förhöjd risk för att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar, oplanerade graviditeter och tidigt oplanerat föräldraskap2.

Forskning visar att ungdomar med ADHD provar tobak, alkohol och droger tidigare än jämnåriga utan diagnos3. De har också en större benägenhet att utveckla ett riskfyllt eller skadligt bruk om de testar, och har svårare att dra nytta av eventuella behandlingsinsatser för beroendet3. Enligt forskningen beror detta till stor del på en kombination av ärftlig sårbarhet och de riskfaktorer som ADHD-diagnosen innebär samt olika miljöfaktorer4.

Källor
  1. Borg Skoglund, L. ADHD; Från duktig flicka till utbränd kvinna, 2020
  2. Barkley, RA. The relevance of the still lectures to attention-deficit/hyperactivity disorder: a commentary. J Atten Disord. 2006;10(2):137-140
  3. Elkins, IJ., Saunders, GRB., Malone, SM., et al. Mediating pathways from childhood ADHD to adolescent tobacco and marijuana problems: rules of peer impairment, internalizing, adolescent ADHD symptoms, and gender. Journal of child psychology and psychiatry, and allied disciplines, 2018;59(10):1083-93.
  4. Skoglund, C., Chen, Q., Franck, J., et al. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Risk for Substance Use Disorders in Relatives. Biological Psychiatry 2015;77:880-886.

Vad är ADHD?

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, vilket brukar översättas till aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.

Berättelsen om Emma

Ung kvinna med bok i fåtölj

Emma berättar att hon under tonåren förstod att hon inte kunde lita på sin magkänsla. Hon kände så intensivt och starkt att det alltid blev så mycket drama runt henne och hennes relationer. Hon fick ofta höra att hon skulle sluta ”vara en sådan drama queen” och inte ta så stor plats på andras bekostnad.

Dessutom kunde hennes känslor också växla väldigt snabbt, och hon berättar att hon aldrig kunde lita på hur hon skulle må nästa dag, eller ens nästa timme. Hon började allt oftare ställa in planer med sina vänner i sista sekunden, och snart räknade vännerna med att hon inte skulle dyka upp. Råd om att hon skulle ”lyssna på sin magkänsla” eller bara ”göra det som känns rätt” fungerade inte alls, för hon kände inte att hon hade någon magkänsla, eller snarare att hon hade tusen olika magkänslor som var i konflikt med varandra. 

Emmas lösning blev att helt ge upp tanken på att känslor var något för henne. Hon byggde upp en målbild genom att studera andra i sin omgivning som verkade framgångsrika och lyckliga som hon levde efter i många år, och byggde upp system för hur hon skulle äta, träna och plugga. Sociala situationer var inte njutbara, och blev därför någonting hon undvek. För omvärlden verkade det som att Emma äntligen vuxit ur sina känslostormar, men själv kände hon sig bara alltmer ensam och tom. Det var först när Emma till slut sökte hjälp för sina långvariga depressioner och fick göra en ADHD-utredning som hon återigen vågade komma i kontakt med sina känslor igen. Hon fick då också ny kunskap om att ADHD inte bara påverkar koncentration och uppmärksamhet, utan också förmågan att kontrollera och reglera känslor.