Vuxna kvinnor med ADHD

Det stora livspusslet

Idag diagnostiseras nästan lika många vuxna kvinnor som vuxna män för ADHD, vilket är positivt. Men många kvinnor har levt ett helt liv utan att få det förklarat för sig eller fått möjligheter till rätt stöd och insatser. Det är inte ovanligt att många vuxna kvinnor kämpar hårt för att uppfylla omgivningens förväntningar och med att deras ADHD inte ska märkas och drabba andra. Det är inte heller ovanligt att det finns flera i familjen som kämpar med symtomen, då ADHD är ärftligt. Ofta beskriver kvinnor med ADHD ett helt annat livspussel än familjer där man inte har denna typ av diagnoser. 
 

Här kan du läsa mer om hur ADHD påverkar vuxna kvinnor.

Utmaningar inom flera områden

Graviditet

Kvinnor med ADHD möter flera utmaningar i livet som kan vara tuffa. Under graviditeten är en sådan period då det, förutom alla hormoner som rusar i kroppen, är många som gör avbrott i sin medicinering1. Dock saknas tillräckligt med studier som undersöker effekten av ADHD på graviditeten. 

Familjelivet

Att organisera vardagen kan också vara svårt, särskilt efter att ha fått barn. Många har svårt att hantera stress och har en känsla av att inte räcka till som förälder. Det är inte heller ovanligt att barn till kvinnor med ADHD också har liknande svårigheter. Medvetenheten om svårigheterna och utmaningarna med en ADHD-diagnos kan också innebära att de blir språkrör för sina barn och kämpar för att de ska få den hjälp och det stöd de behöver1.

Arbetsplatsen

Även på arbetsplatsen kan det uppstå utmaningar. Det kan vara svårt att organisera sig, att man glömmer saker, är ouppmärksam och har svårt att ta till sig konstruktiv kritik och beröm. Relationen med kollegor och chefer kan också innebära svårigheter och ofta kan dessa kvinnor behöva stöd och hjälp för att hantera stress, känslor och relationer på arbetsplatsen2.

Omgivningens förväntningar

En annan aspekt är omgivningens förväntningar på kvinnor, både i vardagen, familjelivet och på arbetsplatsen. I de flesta hushåll är det kvinnorna som bär mest ansvar när det gäller hushållet och i föräldrarollen2. För kvinnor som har en ADHD-diagnos kan dessa förväntningar bli tunga att bära, vilket kan göra att de känner sig misslyckade och uppgivna när de inte lyckas leva upp till de höga kraven1,2

Relationer

En ADHD-diagnos påverkar inte bara kvinnan som har diagnosen, utan kan också ha stor påverkan på de personer som lever i nära relationer. En partner som har förståelse och insikt i problematiken kring ADHD innebär ofta ett stort stöd. Men många som lever med en person med ADHD tycker att det kan vara både utmanande och påfrestande, då de inte sällan får dra ett tungt lass i det stora livspusslet och kan känna stress över att behöva täcka upp för partnern1

Källor
  1. Borg Skoglund, L. ADHD; Från duktig flicka till utbränd kvinna, 2020
  2. Young, S. et al. Females with ADHD: An expert consensus statement taking a lifespan approach providing guidance for the identification and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in girls and women, BMC Psychiatry, (2020) 20:404

Hjälpmedel

Här hittar du allt från städscheman, inköpslistor och veckoplaneringar till exempel på hur du kan förbättra din tidsuppfattning eller bygga upp en lugnare morgonrutin.

Berättelsen om Tina

Tina

Tina berättar att hon hade lätt för sig i skolan när hon var yngre, och att hon tänker att hon ofta har lyckats sicksacka sig fram i livet genom sin sociala kompetens och förmåga att läsa av andra. Under tonåren när kraven på självständigt arbete i skolan ökade blev det dock mycket svårare, och hon började halka efter.

Hon var på otaliga besök hos vårdcentralen, som efter många tester konstaterade att Tina led av depression, vilket hon själv inte alls kunde känna igen sig i under tonåren. Under gymnasietiden blev det allt tuffare för Tina. Hon kämpade för att hålla sina betyg uppe, men på bekostnad av att hon var så trött efter skolan att hon varken orkade med vänner eller fritidsintressen. Tina tror inte att någon runtom förstod hur mycket energi det krävde och hur hårt hon kämpade för att driva sig själv framåt under denna tid.

Tina kom till psykiatrin sex månader efter att hon fått sitt första barn, som föräldraledig och utbränd. Skammen fräter i henne när hon försöker förklara för sig själv hur hon kan må så fruktansvärt dåligt när hennes liv borde vara som bäst, med hennes fina familj och föräldraledigheten med hennes lilla dotter. Men under ytan berättar hon att livet är ett ”helvetes kaos” där alla rutiner som tidigare fungerat nu omkullkastats efter att hon fick barn. Tina berättar att hon alltid vetat att hon inte kan unna sig lyxen av att lita på att enkla vardagliga saker faller på plats eller löser sig själva, utan att hon genom hela livet systematiskt skapat strategier för att få livet att gå ihop. Strategier som nu, när hon fått sin lilla dotter, inte längre fungerar och där hon bryter ihop när saker inte blir som hon planerat. Hon berättar också att hennes relation med hennes partner påverkas mycket av detta, med otaliga bråk och ett nästintill icke-existerande samliv.

För Tina blir ADHD-diagnosen en vändpunkt där hon nu kan förstå sitt beteende, och börja hitta nya, mer ändamålsenliga strategier för att hantera sin vardag.