Diagnos & Behandling

Utredning av ADHD

Syftet med att göra en ADHD-utredning är att öka förståelsen för en persons svårigheter och få möjlighet att ge rätt behandling. Diagnos ställs av specialistläkare i psykiatri. En psykolog med lämplig kompetens kan också göra diagnostiska utredningar. Ofta behövs kompletterande bedömningar av till exempel specialpedagog, specialistsjuksköterska, logoped, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator.

Enligt Socialstyrelsen bör en ADHD-utredning innehålla:

• Sjukdomshistoria med djupintervju med personen som utreds (om det är möjligt).
• Intervju med föräldrar och/eller andra närstående.
• Kartläggning av hur personen fungerar i vardagsaktiviteter (vid behov).
• Psykologisk utredning med tester och skattningsskalor, det finns en rad olika skattningsinstrument som kan användas.
• Medicinsk undersökning.
• Samlad bedömning, team sammanställer resultatet och specialistläkare ställer diagnos.
• Skriftligt utlåtande av utredningsresultatet.
• Återföring av utredningen till personen själv, anhöriga och vid behov andra verksamheter som ansvarar för stödåtgärder.

Läs mer på Kunskapsguiden av Socialstyrelsen för:

Vuxna
Barn och ungdomar

Diagnos av ADHD

Två diagnossystem

Det finns två olika system som kan användas för diagnossättning: International Classification of Diseases 10th revision (ICD-10) och Diagnostic and Statistical Manual for Mental Health Disorders, version 5 (DSM-5). DSM-5 definierar ADHD som ”ett ihållande mönster av ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet/impulsivitet som stör funktionen”. I Sverige används huvudsakligen DSM-5.

Skattningsskalor för att diagnostisera ADHD

Skattningsskalor är en viktig del i att diagnostisera ADHD. De varierar i format och omfattning och det finns lokala variationer kring vilka skalor som används eftersom skalor har både styrkor och begränsningar.

Skattningsskalor kan innehålla:

• Bedömning av symtom, frekvens och svårighetsgrad av symtom.
• Nivå av välbefinnande jämfört med en normalpopulation.
• Frekvens eller svårighetsgrad av ADHD-symtom.
• Nivå av funktionsnedsättning.
• Påverkan av livskvalitet och ekonomi.

Skattningsskalor finns för barn, ungdomar och vuxna. Det är vanligt att föräldrar, närstående, lärare eller sjukvårdspersonal också tillfrågas om hur deras upplevelse är kring personen som utreds. Många ADHD-skattningsskalor är fritt tillgängliga.

Val av skattningsskala beror på utredarens krav. Vissa är endast till för diagnos, medan andra är till för att mäta symtomfrekvensen, symtoms svårighetsgrad eller förbättring av symtom över tid. Skattningsskalor är bara en del i en omfattande process för utredning och diagnos.