Behandling av ADHD med läkemedel

Det finns både läkemededelsbehandling och annan behandling av ADHD. I Sverige finns riktlinjer för läkemedelsbehandling från Läkemedelsverket. Principen är att läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn, ungdomar och vuxna ska sättas in när det är motiverat och ska vara individuellt anpassat.

Regelbunden uppföljning

Graden av funktionsnedsättning och behandlingsbehov varierar under hela livslängden för många patienter. Det är viktigt att regelbundet omvärdera den pågående effekten av ADHD.

Godkända läkemedelssubstanser för behandling av ADHD i Sverige

I Sverige finns för närvarande fem godkända läkemedelssubstanser för behandling av ADHD:

  • atomoxetin
  • metylfenidat
  • dexamfetamin
  • lisdexamfetamin
  • guanfacin

Hur fungerar ADHD-läkemedel i hjärnan?

Läkemedel fungerar inte på samma sätt för alla. Vissa behandlingar kan vara ineffektiva hos vissa personer men inte hos andra. Det verkar som att metylfenidat, amfetamin, atomoxetin och guanfacin har tydliga effekter på signalvägarna för dopamin (DA) och noradrenalin (NA) i hjärnan. Hjärnan har signalsubstanser som transporteras mellan nervceller för att åstadkomma olika effekter. Kroppen strävar efter balans. Ett obalanserat system kan leda till obehag. ADHD kan vara ett tecken på en sådan obalans i hjärnan som kan vara ärftligt.

Dopamin är en viktig signalsubstans och forskarna tror att man har en obalans i dopaminsystemet och noradrenalin vid ADHD. Centralstimulerande läkemedel kan stimulera och öka förekomsten av dopamin och noradrenalin i hjärnan. Noradrenalinsystemet och dopaminsystemet i hjärnan påverkar bland annat arbetsminnet och uppmärksamhetsfunktioner i hjärnan. Läkemedel som påverkar noradrenalinsystemet i hjärnan kan också vara effektivt vid ADHD.

Källor

Allt är inte bara läkemedel

Det finns flera andra behandlingar som kan ges ensamt eller i kombination med läkemedel för ADHD.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT består av självinstruktionsträning som ges individuellt eller i grupp. Regelbundna behandlingar med KBT har visat sig minska ADHD-symtom. KBT kan hjälpa till att utveckla en persons tänkande i förhållande till beteende och känslor.

Psykoedukation

Psykoedukation kan vara till exempel utbildning om ADHD till dels både de som har fått diagnosen men också till deras anhöriga. Utbildningen är till för att förstå vilka utmaningar och möjligheter det finns med ADHD.

Neurofeedback

Neurofeedback är datorbaserade övningar då hjärnaktivitet mäts med elektroencefalogram (EEC) medan du utför en uppgift, vanligtvis ett datorspel. Du får poäng när hjärnaktiviteten visar positiva förändringar.

Kost och motion

Det finns inte så mycket forskning om hur kost och motion kan påverka ADHD-symtom. En svensk studie har visat att en välbalanserad kost kan underlätta livet med ADHD. Många som har ADHD säger att träning kan påverka deras ADHD-symtom på ett bra sätt.

Källor

Samsjuklighet

En svensk studie upptäckte att nästan hälften av vuxna personer som nyligen fått ADHD-diagnos hade någon form av samsjuklighet.